Godartade stämbandsproblem

[enligt Linköpings Universitetssjukhus logopedmottagnings hemsida.]

Stämbanden och rösten

Mitt på halsen kan man känna en markerad utskjutning som i dagligt tal kallas adamsäpplet eller struphuvudet. Luftstrupen har ett extra skydd genom att struphuvudet består av flera stora och dessutom rörliga brosk. Inuti struphuvudet (larynx) finns stämbanden och ovanför dessa börjar svalget.

Stämbanden fungerar som en ventil i de övre luftvägarna. Stämbanden är slemhinneklädda muskler och tack vare dem kan vi hosta, harkla och lyfta tungt (vi kan hålla andan och bilda tryck i bröstkorgen). Dessutom förhindrar stämbanden att vi sväljer i fel strupe och får ner mat och dryck i luftvägarna.

Rösten bildas när utandningsluften passerar struphuvudet och stämbanden går ihop och möts i mitten. Rösttonen förstärks sedan i munhåla, svalg och näsa.

Varför låter vi olika?
Varje människa har en unik röst. Detta beror på att våra stämband är olika långa och tjocka. Vår andningsteknik och frasering likaså. Vi har olika långa talrör, dvs. utrymmet i halsen från stämbanden till munöppningen, och det har stor betydelse för röstklangen.
De anatomiska förutsättningarna är mycket viktiga för röstkaraktären men också hur personen använder sin röst. Röstorganet kan jämföras med ett blåsinstrument som man kan spela mer eller mindre bra på.

Om andningstekniken sviktar låter rösten ofta knarrig. Press i rösten är både oskönt i lyssnarens öra och ohälsosamt för struphuvudets muskler. Många röster låter tunna, läckande och klanglösa pga. dålig slutning mellan stämbanden.
Rösten är vårt alldeles personliga instrument. Den talar om hur vi mår, om vi är spända, stressade, glada, arga eller nedstämda.
Rösten är en resurs och ett värdefullt och kraftfullt redskap i det sociala samspelet.

Hos många människor med röstbesvär är röstläget felaktigt, oftast för högt i förhållande till stämbandens naturliga svängningstal.
Röststyrkan kan både vara för svag respektive för stark, ibland beroende på personlighetsfaktorer, ibland på röstmissbruk som tröttat ut stämbanden.

Heshet och rösttrötthet
Många människor känner av och till besvär med rösten. Detta är inte ovanligt och behöver inte heller vara ett stort problem. Har man däremot ett röstkrävande yrke, eller ställer andra krav på rösten genom sång eller fritidsaktiviteter, då måste rösten fungera.

Det händer att människor använder sin röst fel. Kanske lägger man röstläget för högt, pressar och knarrar fram rösttonen. I så fall kommer stämbanden att få slita ont och man får olika symtom från halsen.
Rösten blir hes, sträv, klangfattig och låter ansträngd. Man kan också känna muskeltrötthet i hals, nacke och axlar. Det känns som en klump i halsen ibland, det värker och sticker runt struphuvudet. Detta kallas fonasteni – rösttrötthet.

Om man får en halsinfektion med akut stämbandssvullnad blir rösten alltid grov och hes. Vid akut laryngit ökar risken markant att röstproblem ska uppstå. Man går till sitt arbete och pratar så gott det går, men stämbanden slits mycket mer än vanligt och måttliga röstbesvär kan på så sätt bli akuta och kroniska.

Ibland bildas stämbandsknutor efter röstansträngning vid infektion i struphuvudet. Detta är vanligast bland kvinnor. Slemhinnorna klarar inte av samma ansträngning som vanligt och det bildas små dubbelsidiga blödningar på stämbandskanterna. Uppdrivningarna kallas också knottror och behandlas med röstterapi och ibland kirurgi. Stämbandspolyper bildas på liknande sätt. Stämbandspolyper är dock lika vanliga hos män.

Rökare utvecklar ibland svullnader – ödem – på stämbanden. Dessa glasartade svullnader kan påverka andningen och ger rösten en mörk och grov karaktär.

Om stämbandsnerven skadas, t ex vid kirurgi på halsen eller i bröstkorgen, blir stämbandens rörlighet påverkad. Om stämbandet blir stillastående med stämbandspares utan förmåga att sluta röstspringan blir rösten kraftigt väsande och läckande. Detta tillstånd är naturligtvis mycket påfrestande, både fysiskt och psykiskt.

Om Du drabbas av heshet som inte går över, trots att det inte rör sig om någon halsinfektion, ska Du söka läkare. Samma sak gäller om rösten förändras och försämras i styrka och kvalitet.

Läkaren, som bör vara ÖNH-specialist eller foniater, undersöker stämbanden med larynxspegel eller fiberskop. Ibland kompletteras undersökningen med stroboskopi, som ger möjlighet att iaktta stämbandens rörlighet och slutning i detalj.

Några praktiska råd
Blir Du förkyld med heshet (oftast virusinfektion) måste Du undvika att överanstränga rösten i tal och sång.

Har du varit hes längre än 3 veckor bör läkaren undersöka halsen ordentligt.
Om Du måste tala när du är hes använd mörk ton och tala inte starkt.

Om det känns tjockt och slemmigt i halsen är det bra att dricka varmt.
Undvik ideliga harklingar som skaver och nöter på stämbanden.

Tänk på att rökning är skadligt för rösten och luftvägarna. Tobaksrök, alkohol och starka dofter verkar irriterande på slemhinnorna.

Undvik att tala i buller och prata inte långa stunder i telefon, i synnerhet inte när Du är hes och ansträngd i rösten.

Torr luft påverkar din hals negativt. Drick mycket vatten! Detta håller slemhinnorna i bättre trim.