Elakartade stämbandsproblem

Struphuvudcancer = Larynxcancer
enligt Centrum för Huvudhalskirurgi vid Universitetssjukhuset i Örebro

Vad är struphuvudcancer?


Struphuvudcancer är en cancersjukdom i struphuvudets vävnad. 
Struphuvudet sitter ovanför luftstrupen och bildar dess mynning. Det har till uppgift att hålla luftvägen öppen så att man kan andas ordentligt och skyddar samtidigt luftvägarna så att föda ej kan passera ner i luftstrupen. Struphuvudet består av ett broskskelett som ger stabilitet. I detta skelett sitter stämbanden upphängda. Stämbanden går isär när vi andas in och går ihop och vibrerar (alstrar ljud) när luft passerar upp. Ljudet formas sedan av tungan, läppar och mun för att bli till ord. Födan passerar genom svalget och ned i matstrupen strax bakom struphuvudet. Vid sväljning stängs stämbanden, området ovanför stämbanden tippas framåt och struplocket faller ned och täcker ingången till struphuvudet.



Struphuvudet delas in i tre delar:


• Supraglottis dvs. området ovanför stämbanden
• Glottis dvs. området i och emellan stämbanden
• Subglottis dvs. området under stämbanden

2014 drabbades ca 160 män och ca 20 kvinnor i Sverige av struphuvudcancer.


Vilka symptom kan tyda på stämbandscancer
• Heshet som varar mer än 3 veckor
• Smärta vid sväljning
 

Hur ställer man diagnosen


När vävnaden i struphuvudet påverkas av en cancertumör ändras vävnadens förmåga att alstra ljud, varför rösten förändras och man blir hes. Heshet allmänt sett kommer oftast av en förkylning men om man har varit hes mer än tre veckor bör man låta undersöka sig av en specialist. Man bör också söka doktor om man har värk i halsen, som inte släpper, smärtor vid sväljning eller om man upptäcker en knöl på halsen.



Öron-näs-halsläkaren undersöker struphuvudet genom att i första hand titta med en spegel eller genom att använda ett optiskt instrument t ex fiberskop eller stel optik s.k. 70 graders vinkeloptik.                    

Därefter undersöks även halsen genom att läkaren med händerna känner efter förstorade lymfkörtlar. Om läkaren ser att slemhinnan inte är normal föreslår han/hon en undersökning (mikrolaryngoskopi) som sker efter nedsövning. Det är då möjligt att undersöka slemhinnan noggrannare och även ta ett vävnadsprov. Om provet visar förekomst av cancerväxt behöver kompletterande undersökningar göras såsom skiktröntgen av hals och bröstkorg.



När alla undersökningar är klara och cancersjukdomen är stadieindelad (se nedan) deltar patienten i en genomgång med olika specialister (tumörrond). Flera olika specialister såsom onkolog, öron-näs-halsläkare, plastikkirurg, käkkirurg, foniater (läkare specialiserad på röst och tal problem), kurator och tandhygienist deltar i denna rond. Ibland visas en videoupptagning av utseendet på tumören. Som regel har röntgenundersökningarna visats för läkarna före ronden av röntgenspecialister. De vävnadsprover som tagits från tumören via operationsavdelningen granskas också alltid av onkologer och öron-näs-halsläkare tillsammans med en erfaren patolog före patientbesöket. En sjuksköterska tar hand om patienten före tumörronden. När patienten kommer in till ronden undersöks han/hon och får svara på eventuella frågor samt ställa frågor.
 

När patienten lämnat rondrummet sammanträder specialisterna och diskuterar möjliga behandlingsalternativ. Efter tumörronden träffar patienten den patientansvarige läkaren och föreslås den behandling man gemensamt kommit fram till som den för patienten mest lämpliga. Om mer än ett alternativ finns väljer patient tillsammans med läkaren det alternativ som är det mest fördelaktiga. 
Om man är rökare skall man genast sluta då möjligheten att bli frisk avsevärt förbättras. Hjälp finns bland annat att få i form av ett rökstoppsteam.


Stadieindelning

Behandlingen varierar beroende på hur stor och utbredd tumören är. Undersökningarna som utförs är som regel en skiktröntgen av hals och bröstkorg samt ofta utredning med ultraljud och cellprover av lymfkörtlar på halsen (finnålsbiopsier). Den sammanlagda informationen används för att stadieindela tumören. Stadieindelningen är ett internationellt system som tagits fram för att bland annat kunna jämföra behandlingsresultat mellan olika sjukhus.

Stadium 1
 

Cancertumören är liten och begränsad till området där den uppkom och stämbanden har normal rörlighet. Beroende på var cancertumören uppkom skiljer man mellan



Supraglottis

Tumören engagerar endast ett delområde ovan stämbanden.


Glottis

Tumören engagerar endast ett delområde i själva stämbanden.


Subglottis

Tumören engagerar endast ett delområde under stämbanden.

Stadium 2


Cancertumören är begränsad till området inom struphuvudet och har inte spridit sig till närliggande lymfkörtlar.

Supraglottis

Tumören engagerar fler än ett delområde ovan stämbanden. Stämbandsrörligheten är normal.


Glottis

Tumören engagerar förutom stämbanden antingen sub- eller supraglottiska regionerna eller påverkar stämbandsrörligheten.


Subglottis

Tumören har växt upp på stämbanden.

Stadium 3


Tumören har inte spridit sig utanför struphuvudet men ena stämbandet är fixerat och orörligt 

Tumören har spridit sig till en lymfkörtel på samma sida av halsen som inte är större än 3 centimeter i diameter
 


Stadium 4


Tumören har spridit sig antingen till vävnad utanför struphuvudet
eller till mer än en lymfkörtel

eller till en lymfkörtel som är större än 3 centimeter i diameter

eller till andra delar av kroppen t.ex. lungorna eller levern. 


Hur behandlas struphuvudcancer

Behandlingsöversikt
• Strålbehandling
• Kirurgi
• Cytostatika dvs cellgifter
• Fotokemisk behandling

Strålbehandling


Strålningen som används är av en typ som man brukar kalla joniserande strålning. Den ges med en s.k. accelerator. Behandlingen ges antingen en eller två gånger dagligen vardagar under 5-7 veckor. Varje behandling varar inte mer än några minuter och under den tiden ligger patienten på ett behandlingsbord och är ensam i rummet men har kontakt med manöverrummet via TV-övervakning, ett högtalarsystem och en ringklocka. Varje besök på strålbehandlingsavdelningen tar cirka 15 – 20 minuter.



Det exakta upplägget beslutas av strålbehandlingsspecialisterna som ibland har flera behandlingsprotokoll att välja mellan. I början av behandlingen mår man ofta bra och kan bo hemma eller på patienthotell. Senare kan sveda och värk ibland kräva inläggning på onkologisk klinik eller öron-näs-halsklinik.



Cancerceller är känsligare för strålbehandling än normala celler. Dosen är anpassad så att cancercellerna skall dö och normala celler klara sig. Även de normala vävnaderna blir dock påverkade och ger upphov till bieffekter (smärta vid sväljning, svullnad i svalget, torrhetskänsla, värk etc), men detta är vanligen övergående. Ibland kan bestående besvär uppstå efter behandlingen och det inträffar oftare om tumören är stor eller har spridit sig till lymfkörtlarna.

För många patienter är enbart strålbehandling det bästa behandlingsalternativet.

Kirurgi


Om cancertumören engagerar en del av ett stämband och är liten och väl avgränsad kan kirurgi vara ett alternativ till strålbehandling. Viss risk finns att för rösten påverkas något mer än vid strålbehandling. Ju större tumör desto större del av stämbandet måste opereras bort och desto större påverkan på rösten.



Vid stora cancertumörer som växer in i struphuvudets broskskelett eller om en tidigare strålbehandlad struphuvudcancer återkommer kan laryngectomi vara den lämpligaste behandlingen. Då avlägsnas hela struphuvudet och luftstrupen sys fram på halsen strax ovanför bröstbenet. Detta innebär att stämbanden och den naturliga röstkällan inte längre finns kvar. I samband med den operationen inopereras en liten ventil som kan leda luft från luftstrupen in till matstrupen och svalget. Genom detta kan man prata med något som liknar en rapröst.



Om cancertumören har spridit sig till lymfkörtlarna på halsen utförs en halslymkörtelutrymning s.k. neck dissection.

Alla operationer utförs i full narkos (nedsövning).



Cytostatika (cellgifter)


Tumören angrips vid denna metod av mediciner som injiceras direkt in i blodet. Denna behandling används inte så ofta och bara i speciella situationer vid behandling av struphuvudcancer.


Fotokemi


Ett läkemedel insprutas i en ven i armbågsvecket. Ibland kan man känna en snabbt övergående sveda i armbågsvecket efter injektionen. Man väntar sedan 2-6 dagar. Under denna tid försvinner en stor del av läkemedlet från kroppens normala vävnader medan tumören kvarhåller läkemedlet. Efter vänteperioden belyses tumören med ett speciellt laserljus som aktiverar läkemedlet i tumören så att ljusenergi överföres till i kroppen vanligt förekommande syre (triplett form), så att syre i tumören kortvarigt överföres till singlet syre som är mycket giftigt och som dödar cancercellerna. 



Behandlingen skonar ”skelettet” i de mjuka vävnaderna (kollagena fibriller) vilket ger en läkning med minimal ärrbildning. Metoden kan avvändas för att behandla små tumörer när vanlig strålbehandling misslyckats, för unga patienter när man vill undvika vanlig strålbehandling och för tumörer som inte är särskilt känsliga för vanlig strålbehandling. Den enda bieffekten är att man blir överkänslig för ljus, och särskilt solljus under 3-6 veckor beroende på läkemedel. Man får låna en ljusmätare för att själv kunna öka sin exponering för ljus enligt en enkel tabell.


Val av behandling


Enligt översikten ovan finns ofta flera möjliga sätt att behandla en stämbandscancer. Valet av behandling beror på tumörens stadium och var den växer samt en allmänmedicinsk bedömning om patienten kan klara av alla moment. Vid tidiga stadier ges ofta strålbehandling som standardbehandling.

Länk till originalhemsidan Örebro:
http://www.orebroll.se/sv/uso/patientinformation/kliniker-och-enheter/huvud–och-halsonkologi-centrum-for/tumorer/struphuvudcancer/